Historia

Nuvarande Turkiet är en plats som har varit bebodd i tusentals år. I grottor har arkeologer hittat lämningar av bosättningar som dateras till förhistorisk tid. Från 6 500 år f.Kr. och framåt har sedan ett stort antal folkslag och religioner satt sina spår i den turkiska historien. Hittiterna var det första folkslaget att kolonisera den turkiska halvön i stor skala. Några århundraden senare började de hellenistiska civilisationerna att växa fram. De hellenistiska civilisationerna känner vi i dag som de grekiska stadsstaterna och antika landskapen, men faktum är att många av de hellenistiska städerna och landskapen låg i nuvarande Turkiet. Troja är ett bra exempel på detta. Romarriket och den tidiga kristna populationen i städer som Antioch har också påverkat den turkiska historien och kulturen.

Läs mer om Turkiets civilisationer här.

När man talar om de mest kända och mest storslagna civilisationerna i Turkiet är det dock det bysantiska riket och det ottomanska imperiet man brukar nämna. Det bysantiska riket grundades när den förste kristne kejsaren i Romarriket, Konstantin den store, år 330 e.Kr. grundade staden Konstantinopel, där dagens Istanbul ligger. Västrom föll snart, men Konstantinopel stod stolt som en av världens mäktigaste städer i över tusen år.

Det bysantiska riket stod starkt fram till 1400-talet då de ständiga krigen mot ottomanerna började ta ut sin rätt. Ottomanerna intog till slut Konstantinopel och lyckades snart ta kontroll över hela det nuvarande Turkiet, samt delar av västra Asien, Afrika och Europa. Det är på grund av det ottomanska imperiet som islam har en stark ställning i dagens Turkiet, även om landet officiellt är sekulärt.

Det ottomanska imperiet föll slutligen, efter 623 år, när man deltog i det första världskriget på Tysklands sida. Tyskland och det ottomanska imperiet stod på förlorarsidan i kriget och de inre problemen i imperiet började växa till ohållbara proportioner.

Efter kriget stod Turkiet under kontroll av krigets vinnarnationer Frankrike och Storbritannien. Istanbul och Izmir, landets tredje största stad, belägrades under flera år för att förhindra att resterna av det ottomanska imperiet skulle resa sig.

Under denna period började ett antal nationalistiska strömningar att väckas i Turkiet. Den turkiska nationella rörelsen, en organisation ledd av Mustafa Kemal Pasha, fick ett ökat genomslag och man började mobilisera en armé. Efter en tid av oroligheter inleddes det turkiska frihetskriget. Målet med kriget var, för den turkiska nationella rörelsens del, att tvinga de ockuperande makterna att lämna landet och att upphäva det så kallade Sèvre-traktatet.

Det moderna Turkiet

År 1922 hade de franska och brittiska styrkorna lämnat Turkiet. I och med detta föddes det moderna Turkiet. Det ottomanska imperiet var nu över. Året efter drogs Lausanne-avtalet upp. Genom detta erkändes republiken Turkiet av resten av världen som efterföljare av det ottomanska imperiet. Den 29 oktober utropades republiken Turkiet officiellt som en suverän stat. Ankara blev den nya huvudstaden och Mustafa Kemal Pasha (sedermera med tilläggsnamnet Atatürk, som betyder ”turkarnas fader”) blev den förste turkiske presidenten.

Efter staten Turkiets bildande har Turkiet genomgått stora förändringar. Stora reformer genomfördes redan under republikens första år. Under 1920-talet genomgick Turkiet stora politiska och sociala förändringar. Syftet var att Turkiet snabbt skulle närma sig Europa, både kulturellt, politiskt och ekonomiskt.

Uppdateringar

Turkiet - Sveriges semestermål året runt